I IVO:s tillsyn av särskilda boenden för äldre (SÄBO) har samtliga tillsynade kommuner nu redovisat åtgärder för att åtgärda konstaterade brister. Över hälften av kommunerna som fick kritik i tillsynen har nu fått sina tillsynsärenden avslutade då de vidtagit relevanta åtgärder. Trots det omfattande förbättringsarbetet som pågår bland kommunerna fortsätter tillsynen då brister kvarstår i 141 kommuner.
IVO:s bedömning av kommunernas återredovisningar visar att ett omfattande arbete pågår för att åtgärda de brister som konstaterats. Återredovisningen av åtgärder bygger på de fyra bristområden som låg till grund för tillsynen. Tillsynen visar att kommunerna arbetar intensivt med en bred palett av åtgärder för att skapa en god och säker vård på SÄBO. Stärkt kompetens bland vård- och omsorgspersonalen och ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete där effekterna av vidtagna åtgärder följs upp är viktiga delar för kommunernas fortsatta arbete.
Utbildningsinsatser inom omsorgskunskap och svenska språket
En genomgående brist handlar om otillräcklig kompetens, vilket är en huvudsaklig orsak till att många äldre inte garanteras vård av god kvalitet. I nästan alla kommuner saknar personalen den kunskap i svenska språket som behövs för att kommunicera med patienten och föra vidare information om patientens hälsotillstånd.
I kommunernas redovisningar framkommer det att de vanligaste åtgärderna utgörs av utbildningsinsatser för att stärka personalens vård- och omsorgskunskap och språkkunskap. Andra åtgärder handlar om förändringar i arbetsvillkor, rutiner och samverkansavtal med regionen för att råda bot på att det saknas sjuksköterskor och läkare som på plats kan göra bedömningar.
Bättre kunskap och utvecklade IT-system för dokumentation
IVO har också kritiserat brister inom dokumentation och journalföring. I kombination med en låg kontinuitet i personalgrupperna, och därmed låg kännedom om de enskilda patienterna, innebär brister i dokumentationen en betydande risk för patientens säkerhet och delaktighet i den egna vården.
Förutom utbildningsinsatser redovisar kommunerna åtgärder som utvecklade IT-system och bland annat personalpooler för att uppnå en bättre bemanning och mer regelbunden kontakt mellan personalgrupper.
Förbättrade rutiner för delegering och läkemedelsdokumentation
IVO har tidigare konstaterat att 90 procent av kommunerna inte dokumenterar hantering av läkemedel. Det innebär att kommunen inte har kunskapen om patientens aktuella läkemedelsbehandling vilket innebär risker för patienten.
De utbildande insatser som kommunerna redovisar till IVO uppehåller sig kring teoretiska och praktiska moment i samband med delegering av medicin, samt förutsättningar för att söka och dokumentera läkemedelshantering på ett korrekt och gemensamt sätt i journalsystemen.
Tydligare rollfördelning och riktlinjer för vård i livets slutskede
Majoriteten av de granskade kommunerna saknar tillräcklig information om hur patienten önskar att vården ska genomföras och information om de så kallade brytpunktssamtalen. Då det inte finns tillgång till läkare, som har ansvaret att bedöma om vården ska övergå till palliativ vård (vård i livets slutskede), tar sjuksköterskor ibland ett för stort medicinskt ansvar och påbörjar medicinering av dessa läkemedel. I en knapp femtedel av kommunerna riskerar personer i livets slutskede att avlida i ensamhet.
Den vanligaste åtgärden inom kommunerna för att åtgärder bristerna inom området består av en översyn av rutiner och riktlinjer. Vidare lyfter kommunerna utbildningsinsatser och åtgärder där roll- och ansvarsfördelning mellan sjuksköterskor och läkare förtydligas, liksom stärkt samverkan med regionen.
Om IVO:s granskning
IVO:s pågående tillsyn omfattar särskilda boenden i kommunal regi i landets kommuner. Totalt har IVO fattat beslut för 293 kommuner och stadsdelar inom Stockholms stad. Besluten utgår från följande områden:
- Kompetens
- Kontinuitet och dokumentation
- Läkemedelshantering
- Vård i livets slutskede