Sammanfattning
IVO har ett viktigt uppdrag i arbetet med att säkerställa att assistansanordnare har för avsikt att utföra personlig assistans av god kvalitet samt att förhindra oseriösa verksamheter. Inte minst inom tillståndsprövningen har IVO möjlighet att i ett tidigt skede innan en anordnare etablerar sig på marknaden avvisa oseriösa aktörer och genom denna skapa en sund konkurrens.
IVO har inom ramen för ett regeringsuppdrag analyserat vad som främst utmärker kvaliteten för brukare som har personlig assistans och hur denna påverkas när assistansanordnare bedriver oseriös verksamhet. I denna rapport lämnar IVO följande förslag på författningsändringar i syfte att ge myndigheten bättre förutsättningar att säkerställa kvaliteten för brukare genom att snabbare, enklare och mer träffsäkert identifiera oseriösa verksamheter:
- IVO bör omfattas av lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet mot viss organiserad brottslighet, LUS.
- IVO bör ges direktåtkomst till belastnings- och misstankeregister. Anmälningsplikt för Polismyndigheten bör även införas i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
- Anmälningsskyldigheten i 10 § andra stycket förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS-förordningen, bör utökas till att omfatta start och förändringar av verksamhet. När anmälningsskyldigheten inte följs bör IVO få lagstadgad möjlighet att förelägga tillståndshavaren att åtgärda bristen. IVO bör även få rätt att återkalla tillstånd som inte utnyttjas. IVO vill även kunna förbjuda samt i vissa fall med Polismyndighetens hjälp genomföra inspektioner av verksamheter som bedrivs utan att tillstånd har meddelats för verksamheten (olovlig verksamhet).
- I utlänningslagen (2005:716), UtlL, bör införas en skyldighet för Migrationsverket att till IVO anmäla avslag på ansökningar om arbetstillstånd hos assistansanordnare på grund av misstänkta skenanställningar, falska arbetsintyg eller andra oegentligheter.
- Sekretessbrytande bestämmelse gentemot Skatteverket bör införas i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet så att IVO kan få tillgång till uppgifter om enskildas skattekonton.
- Försäkringskassan och kommuner bör få möjlighet att stoppa utbetalning av assistansersättning till brukare som anlitat anordnare utan tillstånd från IVO, genom en författningsändring i 51 kap. 16 § socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB, och i 9 d § LSS.
- Försäkringskassan bör genom en författningsändring i 110 kap. 14 § SFB ges möjligheten att hämta uppgifter även om andra än den försäkrade.
IVO vill genom dessa författningsförslag minska glappet mellan metoderna som används av oseriösa verksamheter för att utnyttja ersättningen för personlig assistans och IVO:s möjligheter att förhindra dessa. På så vis kan IVO mer effektivt bidra till en god omsorg för brukare med personlig assistans, oavsett valet av assistansanordnare. För att lyckas med sitt uppdrag behöver IVO få möjlighet till ett utökat samarbete med andra myndigheter, särskilt med Försäkringskassan, kommunerna, Polismyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket. Behovet av en närmare samverkan och större informationsutbyte mellan myndigheter ökar eftersom de oseriösa verksamheterna använder sig av allt mer systematiska metoder som oftast berör flera myndigheter samtidigt.
IVO behöver även ändra interna arbetssätt och utredningsmetoder så att myndigheten arbetar mindre manuellt och mer databaserat. Detta är nödvändigt för att IVO ska kunna öka sin förmåga att förutse risker, identifiera avvikelser och vidta åtgärder i verksamheter med störst risk för bristande kvalitet. Tillståndsprocessen för seriösa verksamheter kan därmed också genomföras snabbare och mer rättssäkert. Omställningen till digitala arbetssätt kommer att vara tids- och resurskrävande för IVO men är helt avgörande för att myndigheten ska nå framgång i uppdraget att förhindra oseriösa verksamheter.
I arbetet med regeringsuppdraget har IVO även identifierat att myndigheten behöver utöva en mer samlad tillsyn i de verksamheter som anordnar sin egen assistans (egenanordnare).