I årsredovisningen beskriver myndigheten verksamheten, resultaten och prestationerna i form av en resultatredovisning och en finansiell redovisning.
Generaldirektören har ordet
2020 är ett år som går till historien, inte minst inom vård- och omsorgsområdet. Som en konsekvens av påfrestningarna som pandemin orsakat inom vård och omsorg har också IVO:s verksamhet präglats starkt av pandemin, såväl vad gäller vilka tillsynsinsatser vi genomfört som i fråga om utvecklingsinsatser och arbetssätt.
Även om pandemin ändrar förutsättningarna för vård- och omsorgsgivare, ska vården och omsorgen vara säker för alla som är i behov av den – både för personer som blivit smittade av covid-19 och för alla andra. IVO har under pandemin inte agerat helt som vanligt, vi har tagit hänsyn till att det är ett krisläge, men vi har agerat. En del av detta har handlat om att ställa om tillsynen så att vi arbetar smittsäkert, vilket har inneburit en ökad andel digitala inspektioner.
Vi konstaterade tidigt under våren 2020 att vi behövde förstärka möjligheterna att lämna tips och upplysningar till IVO. Vi införde därför en ny tipsfunktion för att underlätta för patienter, brukare, anhöriga och personal att lämna information till IVO om problem som man såg i vården och omsorgen. Tipsfunktionen har blivit ett viktigt komplement för IVO att bedöma utvecklingen och planera tillsynsinsatser.
Pandemins effekter har lett till fler egeninitierade tillsynsinsatser och fler nationella initiativ baserade på risk. På så sätt har vi kunnat agera snabbare på de mest allvarliga risker som pandemin medfört för patienter och brukare.Detta har förutsatt ett stärkt samarbete mellan IVO:s avdelningar över hela landet samt en ökad användning av data, datadriven analys och digitala verktyg. IVO har genomfört omfattande tillsynsinsatser inom äldreområdet till följd av covid-19. Vi har även inlett tillsynsinsatser av andra effekter som kommer i spåren av pandemin, som till exempel konsekvenser för patienter av uppskjutna vårdinsatser och konsekvenser för enskilda av förändrade och inställda socialtjänstinsatser.
Ärendeflödet till IVO under året har inom flera områden varit relativt jämförbart med tidigare år. Det är i sig en fråga som vi avser analysera närmare, eftersom det är rimligt att förvänta sig en tydligare effekt av pandemin på exempelvis klagomål, lex Maria- och lex Sarah-anmälningar. Ett tydligt undantag är ärenden där kommunerna inte verkställt beslut som rör sociala insatser, till exempel plats på äldreboende eller daglig verksamhet. Här ser vi en tydlig effekt av pandemin – antalet ärenden ökade med cirka 90 procent mellan 2019 och 2020.
Vi noterar viss ökning i handläggningstid och ärendebalanser för några ärendeslag. En del av detta förklaras av omprioriteringar föranledda av pandemin. Annat förklaras av att pandemin kräver helt nya arbetssätt för att verksamheten ska kunna bedrivas smittsäkert. Trots nya förutsättningar har vi klarat att ställa om i stället för att ställa in i princip på alla områden. Hela den frekvensbaserade tillsynen har genomförts under året, huvudsakligen digitalt.
"En påtaglig förändring i IVO:s verksamhet under 2020 har varit digitaliseringen och de steg vi tagit för att börja arbeta datadrivet"
En påtaglig förändring i IVO:s verksamhet under 2020 har varit digitaliseringen och de steg vi tagit för att börja arbeta datadrivet. Arbetet drivs långsiktigt och omfattar bland annat ökad datafångst om kvalitet och säkerhet, oseriösa aktörer samt förbättrad datakvalitet och infrastruktur. För att lyckas med vårt uppdrag att agera på de största riskerna och bristerna för patienter och brukare i hela landet och samtidigt räcka till för fler, är detta ett nödvändigt arbete. Denna inriktning har både bekräftats och påskyndats av pandemin. Det kräver stora arbetsinsatser och resurser av myndigheten, men för att vi ska nå ända fram krävs även författningsändringar. IVO lämnade ett paket av författningsförslag till regeringen under 2020 i syfte att förbättra informationsöverföringen mellan myndigheter och förbättra datakvaliteten.
Att patienters och brukares erfarenheter och åsikter tas tillvara i tillsynen är en förutsättning för att den ska kunna vara relevant och träffsäker och där finns mer att göra. En påtaglig förändring i IVO:s verksamhet under 2020 har varit digitaliseringen och de steg vi tagit för att börja arbeta datadrivet.
"En viktig del av IVO:s utvecklingsarbete handlar därför om att stärka patient- och brukarperspektivet"
En viktig del av IVO:s utvecklingsarbete handlar därför om att stärka patient- och brukarperspektivet. Vi har stärkt kommunikationen med patient- och brukarföreträdare under pandemin bland annat genom samrådsgrupper och dialogforum. Vi håller även på att rekrytera en projektledare för att driva utvecklingen av patient- och brukarperspektivet i alla delar av IVO:s verksamhet.
Ett exempel på tillsynsinsatser där vi tydligt tagit steg i denna riktning är granskningen av medicinsk vård och behandling av personer som bor på särskilda boenden för äldre, där vi utvecklat vårt arbetssätt för att stärka patientperspektivet. Ett annat exempel gäller granskning av otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder på LSS-boenden där vi tagit fram ett åtgärdspaket för att bland annat skärpa bedömningarna framåt. Även enskilda ärenden kan vara viktiga ur ett systemperspektiv, vilket ärendet som benämnts Lilla hjärtat är ett exempel på. Genom beslutet i det ärendet skickade IVO en tydlig signal till alla Sveriges kommuner om att alltid sätta barnets bästa i fokus.
Jag vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med synpunkter under året och ser fram emot fortsatta dialoger framöver. Och ett innerligt tack till alla medarbetare på IVO! Ert engagemang i den dagliga verksamheten och i vårt utvecklingsarbete är det som tar oss framåt och som får oss att räcka till för fler.
Sofia Wallström
Generaldirektör