Det finns brister i hur barn och unga kommer till tals inom hälso- och sjukvården. Det visar IVO:s och patientnämndernas analys av klagomål från 2020. Psykiatrisk specialistvård är det område där klagomålen rör särskilt allvarliga händelser.
Barnkonventionen understryker att barn och unga så långt som möjligt ska göras delaktiga, lyssnas till och bli förstådda inom alla områden som de är berörda av. När Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och patientnämnderna analyserar de klagomål som inkommit om den somatiska vården av barn så ser vi brister framför allt i delaktighet och kommunikation.
IVO och patientnämnderna i Sverige (PAN) har gjort en gemensam analys av klagomål på hälso- och sjukvården. Samtliga PAN i Sverige har gått igenom de ärenden som de fått in under 2020 där barn (0-17 år) har varit patienter. Dessa har analyserats tillsammans med de klagomålsärenden som IVO fått in för samma åldersgrupp under tidsperioden. Syftet är att belysa barnens och deras närståendes upplevelser och erfarenheter av kontakt med sjukvården. Klagomålen som inkommit till IVO överensstämmer i hög grad med den bild som PAN ger i sina rapporter.
Barnen måste själva få komma till tals
Det är ovanligt att barnen och ungdomarna själva för fram klagomål om vården. När det sker handlar det oftast om de äldre tonåringarna. I Region Skåne och Region Stockholm har 7 av 97 klagomål respektive 9 av 211 klagomål som rör tonåringar lämnats direkt av tonåringen själv. Oftast är det istället vårdnadshavarna som skickar in klagomålen för barnens räkning. Det är bra att föräldrarna på så sätt stöttar sina barn så att deras rättigheter beaktas, men barnens egna röster saknas i stor utsträckning.
- Vården behöver skapa bättre förutsättningar för att barnen ska bli mer delaktiga och kunna göra sina röster hörda om de egna upplevelserna. Men här har även PAN och IVO ett ansvar för att bli bättre på att fånga upp barnens egna berättelser och upplevelser, säger Erika Edh, enhetschef på IVO.
Bristande kommunikation upplevs vara orsaken till riskfyllda händelser
I klagomålen beskriver vårdnadshavarna att de inte får information, inte får vara delaktiga och att de inte får ett bra bemötande. I vissa fall har det bidragit till att skador uppkommit eller att negativa händelser inträffat. Det handlar bland annat om att vårdpersonalen har upplevts som otrevlig och inte lyssnat in barnet som kan vara smärtpåverkat och oroligt. Det har i sin tur resulterat i obehag och smärta för barnet som troligen hade kunnat undvikas.
Vårdnadshavare förmedlar också i klagomålen att deras oro över barnens sjukdomstillstånd inte tas på allvar av vården. De känner sina barn och märker när något inte står rätt till. Det finns exempel där vårdnadshavare själva känt att de vet på vilket sätt deras barn är sjuka, men att vårdpersonalen inte lyssnar. Det leder till att vårdnadshavarna inte känner sig trygga med att deras barn får rätt vård.
Stor frustration över långa väntetider inom psykiatrisk specialistvård
När vi jämför de klagomål som handlar om barn och samtliga klagomål som inkom till IVO 2020 ser vi att en större andel barnärenden rör psykiatrisk specialistvård. Många av dessa rör tonåringar. Klagomålen är allvarliga och handlar om barn som snabbt behöver vård. Bland annat rör det sig om barn som har självmordstankar eller ett självskadebeteende. Vårdnadshavarna upplever allvarliga brister i den psykiatriska specialistvården för barn och det finns en stor frustration över långa väntetider, speciellt när det handlar om väntan på neuropsykiatriska utredningar.
När barn behöver vänta länge på vård ser vi i klagomålen att den psykiska ohälsan ofta leder till ökad skolfrånvaro och att sociala kontakter kan bli svåra.
- Ofta beskrivs i klagomålen att hela familjen berörs när ett barn inte mår bra och att familjen känner sig ensamma i en mycket svår situation. När vården dröjer och familjen utsätts för stor oro, kan det få allvarliga konsekvenser för hela familjens hälsa och livssituation, säger Steinunn Ásgeirsdóttir, förvaltningschef på patientnämnden i Stockholm.
Klagomålen handlar också om väntetider för besök till psykolog, utredning och uppföljning av mediciner. Flera vårdnadshavare upplever att de ”bollas runt” mellan olika instanser och saknar stöd i var de ska få hjälp.
Ta del av rapporten Bättre förutsättningar behövs för att barnens röster ska göras hörda i hälso- och sjukvården.