Hög förmåga hos socialtjänsten att ställa om under pågående pandemi

IVO ser inga allvarliga brister vid den första granskningen, men det finns alltid en risk att enskilda inte får det stöd de behöver. Det visar IVO:s tillsyn i Stockholms län samt Gotland.

IVO har genomfört en tillsyn av socialtjänsten i kommuner och stadsdelar i Stockholms län och Region Gotland för att granska arbetet med att ge stöd och skydd till barn och unga som riskerar att fara illa. Då Stockholm tidigt drabbades hårt av den pågående covid-pandemin ville IVO undersöka vilka konsekvenser de förändrade förutsättningar som pandemin för med sig, får för barn och unga i behov av stöd från socialtjänsten.

IVO:s tillsyn visar att ingen enskild kommun eller stadsdel signalerar stora brister i att kunna erbjuda barn det stöd och skydd som de har rätt till. Trots utmaningar med bland annat bemanning och en ovana av att använda digitala arbetsverktyg, har det funnits en hög förmåga att ställa om och anpassa sig till situationen under pågående pandemi.

Utvecklade arbetssätt för att hålla kontakt med barn och föräldrar

Genom att utveckla arbetssätt och metoder har de flesta kunnat hålla kontakt med barn och föräldrar. Många uppger att de har genomfört möten med barn och föräldrar digitalt, och i vissa fall har man exempelvis träffat barn utomhus i en lekpark, eller kunnat gå en promenad tillsammans medan samtal genomförts.

- De flesta kommunerna uppger att de kunnat ställa om och anpassa sina arbetssätt utifrån de rådande omständigheterna. Vissa nya arbetssätt har visat sig så effektiva att man kommer att behålla dem i verksamheten, säger Frida Tamker, enhetschef på IVO

Risk för att allvarliga händelser inte uppmärksammas

Det finns risk för att allvarliga händelser inte uppmärksammas när socialtjänsten inte får in viktiga orosanmälningar.

- När till exempel skola, fritidsaktiviteter och barn- och ungdomspsykiatri inte håller öppet som vanligt, blir det mycket svårare för personal och andra vuxna att uppmärksamma barn i riskzonen och se händelser som kan vara allvarliga för barnen, säger Frida Tamker, enhetschef på IVO.

Tio av totalt 39 kommuner och stadsdelar uppger att de ser ett minskat antal orosanmälningar och att minskningen kan kopplas till covid-19-pandemin. Sju av dessa ser en minskning på 20 procent eller mer, jämfört med motsvarande period 2019.

Bland annat anges att högre frånvaro från skolan har gett skolan mindre insyn i barnens situation, vilket lett till färre orosanmälningar. Man lyfter också att den höga belastningen i vården har gett vårdpersonalen minskat utrymme att göra orosanmälningar. Tre kommuner lyfter att de sett färre anmälningar från Folktandvården och BUP, då deras verksamheter bedrivits i mindre utsträckning än vanligt. En kommun uppger att de under april fick ett ökat antal orosanmälningar som var kopplade till att barnen börjat återvända till skolan och att de då berättat att de blivit utsatta för eller hade bevittnat våld.

Andra risker som IVO noterat i tillsynen handlar bland annat om att förhandsbedömningar försenas eller missas och att beslutade insatser inte kan genomföras. Det har framförallt varit svårt med insatser inom öppenvården, medan långsiktiga heldygnsplaceringar i betydligt högre utsträckning genomförts enligt plan.

Både längre och kortare utredningstider

När det gäller utredningstiderna så visar tillsynen en splittrad bild. Drygt hälften av de granskade kommunerna uppger att utredningstiderna inte påverkats, då man lyckats hålla en stabil bemanning och anpassa verksamheten efter rådande omständigheter.

Drygt en fjärdedel (27 procent) av kommunerna uppger att utredningstiderna blivit längre. Bland annat på grund av en hög sjukfrånvaro, brister i it-anpassningar samt att samverkan med andra aktörer har försvårats. Exempelvis uppger man att SIP-möten inte har kunnat genomföras och svårigheter för andra aktörer (exempelvis skola och barn- och ungdomspsykiatri) att bidra med sin del i utredningarna.

Men 20 procent av de tillfrågade kommunerna uppger istället att utredningstiderna kunnat kortas under pandemin. De har haft en bra bemanning, många har arbetat hemma och kunnat dokumentera och koncentrera sig på utredningsarbetet. Möten har hållits korta och effektiva, och utbildningar har ställts in. Det har lett till att mer tid har kunnat läggas på utredningarna.